Tanke, samverkan och utveckling

Vi är väldigt stolta att kunna presentera rapporten, du kan hämta den som pdf-fil här, (har du problem att hämta den, försök med denna länk), men den kommer också ut i tryckt form, de deltagande kommunerna har erhållit ett antal exemplar.
De, som vill ha extra tryckta exemplar, kan beställa detta hos förlaget, FFSAB 040-6657675 eller malmobutiken@kfsab.se. Pris: 50 kr inkl moms men plus porto.

Författare: Hofvendahl, Johan.

2006: Arbetsliv i omvandling 2006:1. Linköping Studies in Arts and Science, No. 338. Studies in Language and Culture, No. 7. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Författare Andy Hargreaves. Studentlitteratur

 

Om monokron tidsuppfattning kontra polykron tidsuppfattning

Författare Ahlstrand E

Om Informella möten kontra formella möten. “Ju fler formella möten man har desto fler informella möten krävs”.

Författare
Jon Ohlsson (red). Studentlitteratur.

Tankesmedjan IUP 2007-03-08

 

Närvaro:
Bengt Selghed, Högskolan i Kristianstad

Anders Jönsson, Malmö Högskola

Johan Krantz

Sara Linderoth
Tina Tagestam-Borgfors
Christel Ekelöw-Hällebrand
Ingrid Linse
Eva-Clary Johnsson
Mia Hofvander
Anneke Svensson
Kerstin Ek

Karin Montén

Ingrid Andersson

Göran Larsson

Jörgen Birch-Jensen

Thomas Eskilsson

Cathrine Zander

Ana Maria Lindskoug

Lars Falk

Elisabeth H-Arlefalk

Anders Jakobsson

Gurli Lindvall

Eva-Britt Elfman

Lena Hansson

 

Anmält förhinder:
Monika Wallin

Gunilla Persson (som anmält att hon avslutar tankesmedjan)

 

 

1. Johan Krantz slog ett slag för konferensen Mötas och mätas. Den går i repris 25 april och det finns platser kvar.

Karin Montén tyckte att det seminarium som handlade om att mäta matematik var mycket intressant. Det går att hämta MUS-schemat (matematikutvecklingsschemat) på www.simrishamn.se.

 

2. Diskussion i smågrupper om vad protokollen säger och vad vi vill ha med i slutprodukten.

 

2a) Sammanfattning av grupp 1 diskussioner. Vi delade vi upp diskussionen under olika huvudrubriker: kunskapssyn, bedömning, betyg och IUP.

 

Kunskapssyn

• Vi har konstaterat att det är viktigt med samma kunskapssyn – men det är otroligt svårt. Vi är styrda av annat än våra egna åsikter. I grund och botten gör vi olika.
• Det som brister är att lärarna inte har fått sätta sig in i vad läroplanen säger. Det är tydligt att vi har olika tankar kring vad den säger.
• Våra olikheter gör att vi utmanas och tvingas till reflektion. Även om det är en sliten kliché så är det processen som är viktig.
• Vissa vill inte utvecklas och de når vi aldrig.
• Men om det på något sätt finns i luften att vi MÅSTE tycka likadant så lägger det locket på för dem som inte vill ändras och vi kommer aldrig att nå dem. Det är viktigt att man för en diskussion.
• Det finns alltid en kunskapssyn bakom bedömning. ”i det gamla systemet var bedömning och betyg en teknisk fråga i dag är det en annan typ av fråga ex, människosyn”.
• Som lärare är vi tjänstemän – i professionen. Vi får tycka vad vi vill men vi får inte utgå från en annan kunskapssyn i vårt yrke.
• Diskussionen om kunskapssyn måste vidmakthållas och hänvisas till uppdraget. Lärare måste få en möjlighet att förstå uppdraget. Det har hänt mycket på 10 år. Idag pratar man om uppdraget/kunskapssynen och det gjorde man inte förr.
• Kunskapssyn och bedömning måste hållas vid liv hela tiden – den kan man inte avhandla på en eller två studiedagar. Vi kan bli bättre på att hålla denna diskussion levande.
• ”många elever uppfattar inte skolan som en arbetsplats”. ”uppfattar lärare skolan som en arbetsplats?”
• Det här med kunskapssyn är oerhört stort. Enligt styrdokumenten blir det klart men om vi ser oss om i världen är det en väldig bredd och många olika sätt att se på kunskap (naturvetenskap, musik). Det kan finnas anledning att i dokumentet förtydliga vad vi menar med kunskapssyn (alltså enligt LpO).
• Kompetensutveckling måste vara långsiktigt. Det är ett misslyckande annars! Vi har ofta kompetensutveckling ett år i taget.
• Vi måste vara ödmjuka inför att vi är väldigt många i denna organisation vi kallar skola.

 

Vad har hänt ute på skolorna som har gjort att diskussionen kring kunskapssyn har satt igång?

• ”Det begynnande IUP-arbetet har lett till att diskussioner kring kunskapsyn och så vidare” - Kävlinge.
• Skolverket har skjutsat på rejält med sina granskningar. De har sett till att diskussionerna har kommit igång.
• De fyra F:n blev förtydligade i flera dokument vilket har fått effekt.
• Påverkas inte yrket av de nyutexaminerade? Har inte det någon betydelse? Kanske, man kan alltid hoppas.
• Något som har betytt mycket är att man ska arbeta i arbetslag. Att skolorna har blivit organiserade så och det har tvingat till diskussion. Det är numera ett krav att man arbetar så.

• Jag skulle vilja fortsätta på det; Den centrala skolutvecklingsreformen. Där finns beskrivet vad kompetensutveckling är och att man ska arbeta i arbetslag.

Sedan har vi ändå lite för tid i arbetslaget.

Det är viktigt att den som bestämmer kring fortbildning och kompetensutveckling har ett långsiktigt perspektiv. Att man får en känsla av sammanhang. Strategiskt ledarskap är viktigt.

Skolledaren befinner sig i samma tidspress som lärare. Och då uppstår ännu mindre av det strategiska ledarskapet.

Föreslå och rekommendera till kommunerna – kan man lösa detta med IUP genom en föreläsning? Vad är det för process vi eftersträvar?

Konstruktivism – att vi konstruerar vår egen kunskap.  Bör finnas med i slutproduktionen.

 

• Bedömning
  En uppsats om vilka lärartyper det finns – bevissamlaren, magkänslan, en tredje typen som tidigt visste vad han/hon skulle bedöma (en artikel)
• De olika typerna av bedömning (formativ och summativ). Vilken funktion har dessa?
• Vad bedömer vi? Hur bedömer vi? Varför bedömer vi? När bedömer vi?
• Mål och kriteriebedömning. Det vill säga kopplingen till styrdokumenten.
• Bedömning är något som angår alla! (Detta insåg man i och med IUP! Detta är en koppling vi kan göra)
• Vi vill framhålla formativ bedömning (skjuta till punkt 6)
• Wretmans metafor (När eleven börjar högstadiet ska vägen vara klar och det är bara strecken vid sidan som ska målas dit).
• Bedömning sätts på träning och betyg sätts på tävling. Men om man tränar fotboll och sedan har tävling i handboll så är träningen förgäves för eleverna och de tappar i motivation. Det stämmer ibland dåligt överens mellan vad vi tränar och vad vi testar/tävlar i.
• Eleverna har tränat sitt språk genom att läsa varandras arbeten i NO. Vilket gör att de har blivit jätteduktiga i svenska. Färdigheter kan tränas på flera olika sätt.

 

• Betyg
  
• Ett försök att ge en allsidig/saklig bild av betyg.
• Kommer man att kunna överklaga sina betyg?
• I de lägre åldrarna tittar man på baskunskaper och ju äldre de blir desto mer går man in på djupkunskaper.
• Betygsamtal bör man ha i slutet av en termin (allt annat är orättvist och endast prognoser av något man inte kan veta på förhand).
• Många lärare har ”hemliga mål”. Det vill säga outtalade (omedvetna?) mål.

 

IUP
 

• Vi måste göra det som förväntas tydligt.
  
• Vi har pratat ganska mycket om att de flesta har börjat i blanketten. Sedan har man backat. Det är kanske detta som är processen att först arbeta med en blankett och sedan med vägen dit?
• 1 januari 2006 var det skarpt läge – studier visade att det kunde vara si och så med likvärdigheten. Blanketten var ett sätt att medvetandegöra bedömningen.

 

 

2b) Sammanfattning av grupp 2 diskussioner.

·        Bedömning kommer att vara en större del än de andra två.

·        Processen fram till IUP är det viktigaste.

·        Vi kan se att många frågeställningar kring IUP som vi hade i början är inte IUP om man silar dem. De har med andra områden att göra. 

 

·        Att beskriva hur allt hänger samman i 2.0 eller 2.1 Kunskapssyn-bedömning-betyg-IUP.

·        Givet denna kunskapssyn är denna bedömning möjlig.

·        Man kan fråga sig vad som innefattar betygssystemet? Allt. Det är ett bedömningssystem. Bengt Selghed reder ut detta så gott det går.

·        Förmågor och kompetenser uttrycks via ämnena, de är inte fristående. Förmågor och kompetenser skiljer sig åt beroende på vilket ämne man diskuterar.

·        Hur ska eleverna bli medvetna om sitt eget lärande?

·        Självbedömning i relation till matriser har gett stora resultat.

·        Inom alla ämnen finns det olika kompetenser som ska utvecklas. Detta måste bli tydligare för eleverna.

·        Vi har pratat om syftet med IUP.

·        IUP är inte något nytt men sättet att dokumentera är det.

·        Systematisera vår bedömning är det viktigaste och svåraste vi har att göra. Lärare har anklagats för att vara för lite strukturerade.

·        Provbanken som skolverket arbetar med är en direkt åtgärd av måluppfyllelse.

·        Den största vinsten med IUP är den process den har satt igång.

·        Processkrivning borde finnas i alla ämnen. Man hoppas att många lärare arbetar så redan.

·        Vi får inte missa att alla verktyg som finns är bra (ex. LUS, MUS, SUS osv.) men man måste förstå varför man använder det och när man ska använda det. Det är viktigt att dessa verktyg sätts i handen på professionella lärare.

·        Vi måste bli duktiga på att rikta uppmärksamheten på det som det faktiskt gäller. Att mäta det som är viktigt! Det ger en ökad motivation att veta vad som bedöms.

·        Elevinflytande är en viktig del. Vi bör belysa detta och det demokratiska uppdraget.

·        En IUP ska göra det mer uppstyrt. Man måste ha klara avstämningspunkter hela vägen fram trots att man inte blir betygsatt.

 

4. Att göra till nästa gång

Till nästa gång ska alla ha funderat över möjligheter - risker/utmaningar. Nästa möte är den 29 mars. Då delar vi upp oss i grupper som skapar struktur kring punkten 6.0. 

 

Sara undrade hur vi ska göra med utvärdering av tankesmedjan? Smedjan föreslog att utvärderingen ska vara relaterat till gruppen och de frågor vi ställde oss inledningsvis.

 

Det är viktigt vi får fram att man inte kan leverera utan att få tid till att tänka. Det är det som är unikt med tankesmedjan och att det är en bra blandning av människor i smedjan där de flesta delar av skolan finns representerade.

 

5. Skrivargruppen

Till sist bestämde skrivargruppen att de ska skriva referenser med parantes (Namn och år) och att vi ska samla det vi behöver kring varje text så att vi kan göra en referenslista på slutet. Vi ska skriva i Times new roman 12p.

 

�

Tankesmedjan IUP 2007-02-15
 

Närvarande:
Johan Krantz

Anders Jakobsson

Anders Jönsson
Bengt Selghed
Cathrine Zander
Elisabet Hammarqvist-Arlefalk

Eva-Britt Elfman

Eva-Clary Johnsson
Ingrid Andersson
Sara Linderoth
Jörgen Birch-Jensen

Karin Montén

Kerstin Ek

Lena Hansson

Mia Hofvander

Monica Wallin

Tina Tagestam Borgfors

Ingrid Linse

Gurli Lindvall

 

Anmält förhinder:
Christel Ekelöw Hällebrand

Anneke Svensson

Gunilla Persson

Göran Larsson

Helen Nilsson

Lars Falk

Thomas Eskilsson

 

Ej närvarande
Gull-Britt Holm

 

1. Anders Jakobsson informerar om syftet med tankesmedjans slutprodukt.
Det är viktigt att det som vi har gjort i tankesmedjan kommer kommunerna till del. Det ska vara en text som blir en första inblick i det här för någon som redan är ganska insatt.

Sidantal ska vara under 50, mellan 30-40. Dokumentets syfte är inte helt klart eftersom vi är den första tankesmedjan och därför är det vi som plogar väg.

Dokumentet ska beskriva de tre huvudområdena, IUP betyg och bedömning, där bedömning ska vara den största delen. Ni ska göra en första objektiv beskrivning av de tre områdena. Ni bör titta på begreppen och säga vad andra säger om dessa utifrån vad ni har studerat i tankesmedjan.

Den sista delen i dokumentet skulle kunna innehålla ”rekommendationer” till kommuner. Ta upp brister och fördelar med olika lösningar som finns samt ge förslag på åtgärder.

Anders föreslår att en liten grupp skriver, ungefär 2-3 st. Anders och/eller Bengt bör vara med i skrivsmedjan.

Den 12 april ska det finnas ett färdigt dokument som presenteras den 12 april på slutseminariet. Där tas dokumentet upp till diskussion.

Presentation kan se ut så här:

1. innehåll
2. förslag till åtgärder
3. diskussion och synpunkter.

Sedan skickas den slutgiltiga produkten ut till kommunerna. Tänk på att det inte ska vara omfattande utan lätt koncentrerat. Fundera på hur vi ska göra så att dokumentet blir användbart och inte bara blir något som samlar damm.

 

Är den objektiva delen att redovisa ett forskningsläge?
-Ja, men det finns också ett politiskt läge som det kan finnas skäl att redovisa; rekommendationer och styrdokument.

 

Vi ska utgå från det som vi har diskuterat i tankesmedjan. Vi ska tänka på vem som ska läsa dokumentet när vi skriver och då ha för ögonen  en kollega med bakgrundsförståelse. Detta är ingen forskningsprodukt.

 

Finns det några pengar till dem som ska skriva?
Anders: Det finns en summa pengar. De som sitter och skriver måste anteckna hur många timmar man lägger ner. De pengarna går då till kommunen/skolan. Det är upp till varje deltagare att förhandla med sin kommun för att dessa pengar istället ska komma dem till del. Skrivargruppen är idag 6 st och det innebär att ersättning till dessa blir lägre eftersom pengarna istället fördelas mellan dessa. Johan föreslår att det ska bli skrivargruppen egna pengar. Anders Jakobsson ser inga problem med detta men det skulle vara om kommunen satte sig emot. Skrivargruppen bör kontrollera med sina egen chef så att det inte blir problem. Skrivargruppen är en tjänst som är utanför tankesmedjan så det borde inte vara några problem att avsätta pengar direkt till dem som skriver själva slutprodukten.

 

Anders Jakobsson säger att han är medveten om att inte alla deltagare får nedsatt tjänst och att det är ett problem men det är en svår balansgång för kommunerna får inte heller känna att högskolan bestämmer för mycket.

 

Anders kommer under mötet att filma tankesmedjans deltagare när de sitter i smågrupper.

 

2. Sjöbokommun presenterar sin IUP.
Eva-Clary Johnsson berättar;

Arbetet med en gemensam IUP i Sjöbo har pågått i under lång tid. De hade samlats från alla möjliga kompetenser. Detta innebar många, långa och svåra diskussioner. Uppdraget var att skapa ett dokument som skulle vara kommunövergripande. Här följer delar av det som visades upp. Kursiv text innebär inlägg från deltagarna och diskussion kring det som presenteras:

 

• Alla elever får sin egen mapp
• Första pappret är ett informationsblad (får åka bil, buss)
• Börjar med en nulägesbeskrivning som ska vara positiv. Detta görs tillsammans med eleven. Med fokus på helheten och hela människan
• Utifrån helhetsbeskrivningen så bestämmer eleven ett mål.

• Elevens ansvar
• Vårdnadshavares ansvar
• Mentors ansvar

Vi har utgått från strävansmålen i läroplanen. Nu har vi både uppnåendemål och strävansmål.

Varje område måste ha ett kringdokument – det kan vara loggbok, stegmål (löven), portfolio, osv

På Eva-Clarys område har de en pärm där allt finns samlat.

Pedagogerna och eleverna arbetar med målen och bryter ner dessa. Detta förarbete är en viktig del i arbetet med IUP.

Kunskapsprofilen från de nationella proven och betygen ska finnas med i IUP-pärmen.

• Det är skillnad mellan de olika stadierna. 7-9 mycket mer målbeskrivning.
• Processen till slutprodukten är det viktiga.
• Synpunkt – går det att ”stega” kunskap? Jag tror att det är omöjligt för en klasslärare för de yngre att hålla alla mål i huvudet och därför blir det mer ”gulligull”.
• Det är omöjligt för vilken lärare som helst att hålla alla mål i huvudet, naturligtvis blir det svårare ju fler ämnen man har. Men det måste finnas möjlighet att arbeta målstyrt även med de yngre barnen.  

Varje arbetslag har fått en IUP-pärm där det finns material som de diskuterar, läroplaner, andra styrdokument, skolverkets bestämmelser osv.

Sista bladet handlar om skolan och omvärlden. Det kan till exempel handla om att Bli medveten om vilken vidareutbildning man ska välja.

• Finns det en lokal arbetsplan som är kopplat till detta?
  

• Nej.
  

Sjöbo har lagt mycket kraft på kringdokumenten.

• Varför envisas kommunerna med att ha en gemensam produkt när de olika stadierna är så olika. Vet någon var det kommer ifrån?
  
• Kanske i tanken om F-9 skola?
  

IUP-pärmen är ett bevis för att samtalet har ägt rum.

Föräldrarna är positiva men de tycker att det är för många blad, för många papper. Det är också något som Sjöbo jobbar med för tillfället.

Nulägesbeskrivningen kan vara gjord innan. Eva-Clary Johnsson satt med alla sina elever innan utvecklingssamtalet. På utvecklingssamtalet tittar man på styrdokument och stegblad.

• På vilket sätt skiljer sig detta sätt från hur ni arbetade tidigare? Är det en bättre måluppfyllelse?
  
• Vi upplever att eleverna vet mer om sin förmåga idag än tidigare, att föräldrarna är mer delaktiga, och att överlämningen mellan åren blir bättre.
  

Sjöbo blev klara 2005. Utvärdering är gjord och nu ska den ändras efter hur pedagogerna tycker.

En fördel med denna IUP är att den är så öppen, att den innehåller huvudrubrikerna i läroplanen.

• Kan man ha konkretiserade uppnåendemål gemensamt för kommunen för alla stadier?
  
• Det måste man väl ha?
  
• Målen är ju desamma, det kan vi inte välja.
  
• Det handlar om hur man ser eleven. Vi tolkar styrdokumenten olika.
  
• Föräldrar vill se sitt eget barn i förhållande till andra. Och det måste vi komma ifrån.
  
• Konkretion genom kriterier är det viktigaste.
  

Att ha en IUP gör att man tänker mer i mål.

• Jag håller inte med om att det välformulerade mål för högstadiet! Där arbetar man inte alls mot mål!
  
• Om man ska banta er IUP – vad ska man då ta bort?
  
• Vissa tycker att ansvar och inflytande finns i varje ämne. Det som har framkommit är att man inte vill ha så många blad och att man önskar gemensamma kriterier.
  
• De jag jobbade med tyckte att det var många blad. De ställde sig frågan om detta bara är ett nytt dokument som vi ska ha? Föräldrar frågar efter IUP men vet inte riktigt vad man ska ha det till. Alla blad fylls inte i vid varje tillfälle, man använder några blad åt gången. Det man också diskuterar hos oss är betygskriterier för år 8. De är inte gemensamma för kommunen.
  

Ska det finnas bedömningskriterier för F-5?

• Det finns bedömningens inriktning. Detta är det viktiga.
  

 

3. Diskussion i smågrupper kring IUP efter de frågor som Anders Jönsson har formulerat:
 

Frågor formulerade av Anders Jönsson:

• Varför behövs en IUP?

• Vad är syftet med detta dokument? Och är IUP’n ett optimalt sätt att uppnå detta/dessa syfte (-n), eller finns det andra (och eventuellt bättre) sätt att uppnå samma syfte?

Skolverket (2005) skriver i sina allmänna råd och kommentarer:

Den individuella utvecklingsplanen är framåtsyftande och bör :

-          ge eleven ökad kunskap om och inflytande över det egna lärandet och den egna utvecklingen

-          ge eleven ökad möjlighet att ta ansvar för och påverka sina studier

-          konkret beskriva vilka insatser som bör vidtas för att eleven ska utvecklas i riktning mot målen

-          stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet i den individuella planeringen

-          skapa kontinuitet vid byten av lärare, grupp och skola (sid. 13).

• Vad är det för mål som ska finnas i en IUP?

• Skolverket skriver på sid. 14 att IUP’n ”ska utgå från var eleven befinner sig i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål”, men också att ”Samtidigt som konkreta och kortsiktiga delmål formuleras, får målen att sträva mot inte tappas ur sikte”. Men:

-         vissa strävansmål i läroplanen innehåller mål som Skolverket själva hävdat är olämpliga att bedöma (t.ex. ”kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”).

-         det finns många strävansmål. Skolverket skriver att ”Individuella utvecklingsplaner kan utgå från några övergripande målområden i läroplanen, som t.ex. kunskapsutveckling och social utveckling” samt att ”En prioritering och begränsning av antalet mål ger eleven större möjligheter till framgång än om utvecklingsplanen omfattar en stor mängd mål”?

-         om IUP’n bara ska rikta sig mot vissa strävansmål, i så fall hur många? Och vem ska välja ut dem?

• Vem ska utforma IUP’n och hur ska den se ut/formuleras?

• Skolverket föreskriver att IUP’n ska ”tas fram i samverkan med elev och vårdnadshavare” (sid. 13), men:

-         kan IUP’n i så fall (som sker i flera kommuner) utformas centralt?

-         hur undviker man att exkludera svaga grupper om skolan har tolkningsföreträde och dokumentet är formulerat på instutitionell jargong?

-         kan man överhuvudtaget kräva att föräldrarna är delaktiga?

-         hur får man eleverna att bli delaktiga? Vad får de ut av arbetet? Man vet att flera elever har delvis andra projekt med sin skolgång än att just lära sig, t.ex. odla sociala kontakter, och att många har en bytesvärdesinriktad inställning till kunskap. Om IUP’n inte är kopplad till betyget, ställer det höga krav på att motivera och engagera eleverna.

• När ska arbetet med IUP’n ske?

• Är det enbart i anslutning till utvecklingssamtalet eller ska det ske kontinuerligt?
• Hur kopplar/integrerar man i så fall IUP’n till annan bedömning? Eller ska IUP’n ska vara frikopplad från övrig bedömning?

 

Grupp1

Varför har vi en IUP?

• För att vi ska bli bättre på måluppfyllelse.
• För att LpO94 ännu inte finns i ryggmärgen.
• Hos oss är det så att vi hamnar i dokumentet och inte i vad vi ska göra. Hur arbetar vi mot mål? De yngre har arbetat mycket mot mål och loggböcker. För de senare åren finns det uppenbara problem för man vet inte om detta är en ny arbetsuppgift.
• Själva IUP-blankett är det minst viktiga. Det är processen bakom som är det viktiga och det tycker jag att det här arbetet har bidragit till att förstärka.
• För mig har det varit en väg till att förstärka yrkesrollen. Vi pratade om att skolan får ta över en fostrande roll men nu får man ett gemensamt språk så att vi kan förklara för elever och föräldrar vad mitt arbete går ut på och vad det inte går ut på.
• Att vi har ett gemensamt språk är jätteviktigt.
• Kunskap om styrdokumenten och ett gemensamt språk leder till ökad måluppfyllelse.
• För de flesta händer utvecklingssamtalet en gång per termin, en halvtimme. Kanske behöver vi lägga mer tid och fokus på processen.
• Det har blivit tydligt att eleven har fått en större roll. När eleven säger Vilka mål ska vi ha till det här. Innan kanske jag bankade dem i huvudet. Steget nu när vi jobbar med IUP är att eleverna har blivit mer delaktiga.
• Jag tror också att det är en fördel att man börjar i de lägre åldrarna och då är det inte så otäckt när de blir äldre.
• IUPn måste finnas synlig hela tiden.
• Innan tyckte jag att det var så att man bara använde pärmen en gång per termin men det har blivit bättre.
• Ger merarbetet något tillbaka? Blir det bättre för att det blir dokumenterat att ”jag skriver lite otydligt”? Vad är det för kvalitet i de mål som formuleras?
• Varifrån kommer kravet på en blankett? För det är ju inte IUP! Skolverket säger ju att det räcker med en tom sida för att skapa en IUP.
• Kanske kommer kravet på en blankett från väldigt många hungriga konsulter. =)
• Kanske utifrån osäkerheten hur blanketten ska se ut.

• Det är lätt att man normaliserar och så här ska det vara för alla!

Sjöbo: Vi gjorde vår efter strävansmålen.

Kanske var det när målstyrning började komma på tal. Skolverket åker ibland ut och kollar måluppfyllelse och då har man kommit fram till att man behöver ett extra dokument.

Skolverket hade en expertgrupp som hela tiden har betonat konkretion.

Det finns de på varje skola som tycker – låt eleverna utvecklas i sin takt. Men det är ju de elever som inte kommer att bli godkända. Föräldrarna blir förtvivlade och säger att de inte har fått veta det tidigare.

IUP är något vi redan arbetar med men nu ska det vara en blankett.

IUPn ska vara framåtsyftande och det kanske är en skillnad från tidigare.

Det är intressant när man talar om traditioner i skolan. Lgr 80 – positivistiska strömningar. Det blev fult med bedömningar och betyg. Man skulle inte jämföra med någon annan än med individen själv.

• Vi har mål att uppnå i femman men kanske är de inte så starka. Här finns motsägelser i det här som försvårar det för oss, att å ena sidan ha uppnående mål och å andra sidan inte jämföra, bedöma och därmed låta eleverna utvecklas i sin egen takt. 

Jag upplever att arbetet med loggböcker ger mycket mer och är bättre än IUP-blanketten. 

 

• Hur gör ni med åtgärdsprogram kontra IUP. Är åtgärdsprogrammet separat?

• Ja, för de flesta är det det.

Jag kan tänka mig att allt detta är till för att öka elevens motivation. I förhållande till eleven har vi en maktposition.

 

Vilka mål ska vi utgå från?

• I IUPn är det de strävansmål som är gemensamma för eleven i alla ämnen. Eleven kan inte göra allt på en gång.
• Kärnan i alltihop är vilka mål är det vi ska utgå från när vi konstruerar en IUP.

• Tex Reflektera och analysera.

Vi till exempel valt kärnkompetenser. Ansvar, kommunikation, reflektion, samarbete. De är 9 st. Sedan är det utifrån dem som vi diskuterar eleven i alla ämnen.

Förmåga eller kompetens kopplat till ett visst stoff. Eleven ska kunna se samband. Man kan prata om generella kompetenser. Det kan vara olika verktyg för att skaffa sig mer kunskaper. Vi kan diskutera de fyra F som finns i läroplanen (fakta, förståelse, färdighet och  förtrogenhet.

Kanske IUP förstärker att se skolan som ett träningsläger att man får lov att misslyckas innan man blir bedömd.

Vem är viktig för det styr vad!

Vi har tryckt på vem i vår kommun.

Vem säger vilka strävansmål? Är eleven tillräckligt rustad för att dra egna slutsatser. Vem har tolkat det? Vem har tolkningsföreträde? Jag har varit med om att eleven har styrt samtalet men det var på särskolan. Det blir jag som lärare som styr vad som ska stå i IUP.

Jag kan se ett problem i hur skolan idag är organiserad.

 

 

4. Återsamling:
Grupp2

Varför behövs en IUP?

• För vem tillverkar vi en IUP? Vi hade lite olika uppfattningar men det kan finnas en vinst i att eleverna upplever IUPn som meningsfull.
• Hur öppen ska den vara? Vad vill man ha IUPn till?
• Anders: De skriver att vi vill ha den för en bättre måluppfyllelse. På vilket sätt bidrar IUPn till en bättre måluppfyllelse? Om vi hade arbetat mot mål i varje ämne så hade vi kanske sluppit detta metadokument?
• Ämnena måste ligga till grund för IUPn. Annars blir den inte viktig för eleverna. De är inte intresserade av sådant som ligger utanför det som bedöms. Viktigt att vi kopplar samman IUPn med sådant som faktiskt bedöms.
• Detta är statsmakten sätt att åter säkra uppgiften som åligger oss som lärare.
• Det finns inte en möjlighet att använda alla mål som ligger till grund för IUP men man kan tala om generella kompetenser till exempel analysera, reflektera, dra slutsatser.

• Men forskning visar att analys är kontextbundet.
• Man måste också få träna i analys. De flesta kan detta om de bara får träning i det. Det finns de som tror att analysen ska komma av sig själv om man bara har fått tillräckligt med fakta men det är något som alla måste träna sig i.  

Man måste kunna få träna på det som sedan bedöms.

Använda IUPn till att synliggöra lärandet innebär att skapa ett metakognitivt dokument.

En av intentionerna med F-9 skolan var ju att man skulle kunna träna saker hela vägen.

Jag anser att det stora problemet är ämnespaniken.

Vad lär sig människor bra? Jo, det som det finns förebilder i t ex. pepparkaksform eller fotboll. Härmandet är underskattat det gynnar inlärningen. Det behövs förebilder inom alla moment – även analys och reflektion.

 

5. Förberedelser för nästa möte:
Alla läser igenom de protokoll som finns på bloggen och försöker finna ut vad de tycker är viktigt att få med i en slutprodukt. Alla som sedan ska skriva slutdokumentet samlar ihop sig under dessa rubriker:

 

BETYG
BEDÖMNING
IUP

 

Och till nästa gång skickar de ut sina första tankar. Gruppen bör komma igång redan nu så att man inte väntar för länge. En viss tid bör nästa gång ges tid till att diskutera vad som ska skrivas.

 

Så här ser gången för slutprodukten ut:

8/3 Presentation av innehåll.

 

Produkten skickas ut någon vecka innan.
29/3 Ska det vara någorlunda klart och presenteras för gruppen.

 

12/4 Seminarium

 

Texten sätts efter detta. Helt klar i slutet av april och gå ut till kommunerna i maj.
 

Obs! Det är viktigt att vi ser detta som hela gruppens dokument.

 

Skrivargruppen:

• Karin Montén - Bedömning
• Thomas Eskilsson - Betyg
• Sara Linderoth - Bedömning
• Ingrid Linse - IUP
• Johan Krantz - IUP
• Bengt Selghed - Betyg

 

Anders förslag till skrivning:

styrdokument + kunskapssyn

ger konsevenser för

bedömning

ger konsekvenser för

betyg

IUP 

Anders föreslår denna ordning på dokumentet. Efter man har rett ut saker under dessa rubriker så kan man bli normativ = Detta tycker vi.

 

Bengt samlar ihop lite kring styrdokumenten. Och Sara sätter ihop en liten mejlgrupp som består av skrivargruppen + Anders.