Anteckningar från Tankesmedjan IUP
Tid och Plats
Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
070118 kl 13-17
Närvarande:
Johan Krantz, Sara Linderoth, Jörgen Birch-Jensen, Anders Jönsson, Göran Larsson, Anneke Svensson, Mia Hofvander, Monica Wallin, Eva-Britt Elfman, Ingrid Linse, Catrine Zander, Christel Ekelöw Hällebrand, Tina Tagestam-Borgfors, Karin Montén, Eva-Clary Johnsson, Lars Falk, Thomas Eskilsson, Gunilla Persson,Elisabeth H-Arlefalk
Anmält förhinder:
Helen Nilsson, AnaMaria Lindskoug, Ingrid Andersson, Kerstin Ek, Bodil Georgsson, Lena Hansson
Dagordning för möte i tankesmedjan i Malmö 070118
13:00-13:30
Introduktion, presentation av dagens program, närvarokoll och återkoppling till förra mötet (mittseminariet). Allmänna frågor.
Johan hälsade välkomna och eftersom vi inte var så många på mittseminariet så återberättade några för gruppen hur det hade gått där. Det har till största delen varit positiv respons efteråt men vissa kommuner var inte representerade (delar av Lund) på mittseminariet eftersom informationen inte hade gått fram till alla. Gruppen menade att informationen måste bli bättre till slutseminariet.
Tankesmedjan har några frågor vad gäller inbjudan till slutseminariet. Till exempel vem ska ansvara för den och vem som kommer att bli inbjudna? Sara skickar frågorna vidare till Anders Jacobsson.
Tankesmedjan ville också att avsikterna med slutseminariet ska vara tydliga för dem som blir inbjudna. De som var på mittseminariet menade att vissa som var där hade en förväntan på en lösning- kanske var det därför några gick i pausen.
Ett förslag var att låta tankesmidarna ansvara för mindre grupper och på så sätt låta även åhörarna smida.
13:30-14:45
Diskussion i smågrupper om IUP med utgångspunkt i Vallberg Roth & Månssons paper och Skolverkets allmänna råd. Frågor med anknytning till Vallberg Roth & Månssons paper.
Några spridda tankar om texten:
- Den problematiserade saker som inte är ett problem
- Intressant det här att man kräver mer från familjerna - engagemang tex. Kan det vara så att IUP i och med det försvårar det för vissa barn att lyckas i skolan?
- Viktigt att se det negativa i saker – IUP har tidigare framställts som oproblematiskt.
- Hur mycket kan vi egentligen kräva av hemmen? Innebär IUP en större klasskillnad?
- Har det blivit ombytta roller? Är vi nu inne på ett område som inte är skolans? I och med IUP så förskjuts tyngdpunkten från elevernas prestationer till eleverna som personer.
- Har vi inte gjort detta länge (lyft fram eleverna som personer istället för deras prestationer)? Kanske kan IUP visa att det är just detta vi gör.
- Låter vi barnen vara barn – kanske kan inte barn veta vad de vill? (någon berättade här om att barns frontallob inte är färdig förrän de är runt 9 och innan dess kan de inte samla in stor information och sedan fatta beslut utifrån dessa dvs. att förmågan till att samla information och kunna göra val börjar i 9-års åldern)
- Kan det vara så att IUP istället cementerar elevernas tillstånd? – det man redan kan och det man redan vet är det som man vill utveckla. Är det inte meningen att skolan ska visa på sådant som man ännu inte känner till att man skulle kunna utveckla?
- Är eleven spindeln eller bytet i nätet?
Fråga 1:
Vilket, eller vilka, syften tycker vi att IUP ska ha? I texten skriver författarna om avtal, besiktningsprotokoll, kontrollinstrument, utvärdering av resultat, samtalsunderlag och liknande. Hur tycker vi att IUP ska skilja sig från övriga dokument som vi använder i skolan?
- Det är intressant att fråga sig vem som har tolkningsföreträde? Vem har konstruerat mallarna?
- Utvecklingssamtal hari huvudsak handlat om vad som har varit – inte varit framåtsyftande. Kanske blir det inte tydligt förrän vi skriver ner det? Och då är IUP en bra sak. Det tvingar oss lärare att se vad det är vi säger och gör.
- Det blir en annan professionalism nu när vi arbetar mot målen.
- En av deltagarna berättar att: ”Vi har precis gjort en gång för hur man ska arbeta”. Eleven ska utvärderas utifrån målen. Reaktionen när vi genomförde detta var intressant – de lärare som redan arbetar mot mål tycker att det är självklart och anser att det nya sparar tid. De lärare som idag inte arbetar mot mål tycker att det är svårt och att det nya tar en massa tid som de inte har.
Någon i gruppen frågade om det var uppnåendemål eller strävansmål vi arbetar med i skolan och fick till svar av gruppen att var både och. Men det är också viktigt att komma ihåg att den informella styrningen är helt överordnad den formella styrningen. Det är kanske viktigt att komma ihåg nu när vi arbetar mycket med mallar och blanketter.
Fråga 2:
Författarna skriver att begreppet “individorienterade normalplaner” skulle vara en mer rättvisande term att använda på de IUP som de tagit del av. De menar att alla elever egentligen blir bedömda utifrån en “mall av normalitet”, och inte utifrån sina egna förmågor. Det fanns ett utpräglat likhetstänkande i de intervjuades handlingar (monokulturella glasögon), som innebar att olikheter kunde vara svåra att hantera. Känner vi igen detta? Hur hanterar vi sådana problem?
- Det är en komplex situation. Å ena sidan kräver vi individualisering – å andra sidan finns det gemensamma mål och gemensamma nationella prov. - Nu har vi fått en annan syn på kunskap men det lever kvar en normalisering. Skolan har hamnat i en mall trots att vi har en konstruktivistiskt syn på kunskap.
- Vi har betyg som till stor del handlar om mognad. De kunskapsnivåer som beskrivs i LpO 94 har med utvecklingspsykologi att göra. Men vi testar inte mognad i skolan.
- Blanketten – är det verkligen det som är det viktiga? Hur stor hänsyn ska man ta till blanketten? Ingen i tankesmedjan har i sitt arbete med att ta fram en blankett för IUP låtit föräldrar vara delaktiga. Flera i gruppen hade synpunkter på detta:
- Jag tycker inte att föräldrar behöver vara med i varenda litet steg.
- Redskapet kan vi ta fram.
- Men det är såklart viktigt att dokumentet är läsbart även för föräldrar.
- Ja, vi kan be om åsikter men det är vi som ska konstruera ett förslag.
- Det är också viktigt att understryka att IUP handlar om det man har gjort INNAN mötet och naturligtvis vad man ska göra EFTERÅT.
- Språket som vi använder i en IUP är oerhört centralt. Vad står det faktiskt i styrdokumenten?
Bengt Selghed berättade att de nu på Åland tar fram ett nytt betygssystem. Tidigare har de haft gemensamma kriterier för alla ämnen. Nu ska de konstruera olika kriterier i de olika ämnena i en 7-gradig skala.
Fråga 3:
LpO-94 präglas av social konstruktivism och sociokulturell teori, enligt författarna. Det innebär att kommunikation, samspel och medkonstruktion är honnörsord. Några av de IUP som författarna kom i kontakt med innehöll mycket av den varan, medan andra var mer ämnesinriktade. Måste en IUP vara antingen åt det ena eller andra hållet? Går det att upprätthålla en balans mellan de båda synsätten?
Ska det finnas ämnen eller förmågor i en IUP. Någon lyfte fram medkonstruktion – det skulle kunna vara det samma som elevinflytande. Kommunikation och samspel är viktiga förmågor att ha med i en IUP.
En av deltagarna undrade om det var någon skola som inte hade ämnesspecifika? Finns det någon IUP som är helt befriande från ämne (bara arbetar med förmågor)?
- Ja, vi har så kallade kärnkompetenser så som till exempel samarbete, kommunikation och ta ansvar. Det kan vara så att dessa kompetenser finns mer eller mindre i vissa ämnen. Om man arbetar med dessa kärnkompetens så når man också måluppfyllelse i ämnena.
- Ja. Sjöbo har en IUP utan ämne. Det har även Lund.
- Om man inte har ämnen går man inte då mer in på eleverna personlighet?
- Nej, det är eleverna som gör sin egen utvärdering – lärarna bara kommenterar.
Vikingaskolan har två utvecklingssamtal/termin. Då kan lärarna diskutera mellan mötena.
- Finns det inte en risk att det då blir personbundet så att lärare inte kan vara mammalediga tillexempel.
Fråga 4:
I den begränsade undersökningen som författarna refererar till är det vanligt att färdiga IUP-mallar används. De antyder att detta kan vara
ett problem om man verkligen vill tala om individuella utvecklingsplaner. Varje elev borde vara med och utforma sin egen IUP, tillsammans med lärare och målsman. Är det en rimlig ambition? Hur ser vi på deras resonemang om att eleverna i ett sådant läge utsätts för “valtvång”, det vill säga att de förväntas känna till vad de behöver lära sig?
Intressant att man i papert lyfter fram att man internationellt håller på att frångå målstyrning medan vi försöker förstärka det.
På sidan10 i papert står det att elev, lärare och förälder ska ses som jämlika parter. Är det överhuvudtaget möjligt?
Samtal mellan lärare och elev bör ske INNAN utvecklingssamtalet.
Någon undrade om det fanns svårigheter att få eleverna att hålla i samtalet? De flesta i samtalsgruppen har svårigheter att få eleverna delaktiga.
- Jag tycker inte att det är samma sak att eleverna är delaktiga som att de ska sköta hela samtalet.
Vad gäller det valtvång som författarna tar upp så frågade sig en av deltagarna:
- Vilken rätt har vi att utsätta alla barn för dessa val? Vad är det vi säger?
En annan sak man kan fråga sig med IUP - Är elever aldrig bra nog? När får de vara good enough.
14:45-15:15
Återsamling och summering av diskussionerna i grupperna
Grupp2 (här kommer några punkter som lyftes fram)
- Det kändes lite som första mötet – vi pratade om IUP och åtgärdsprogram. Vi pratade om det olika tänket vad gäller uppnåendemål.
- IUP betyder olika för 1-6 och 7-9 skolor. Man använder den olika i olika stadier.
- Problematiken mellan åtgärdsprogram och IUP
- Den tematiska tanken saknas. Likaså det mångkulturella perspektivet.
- Kanske ska man lägga in målen för år 9 i förskoleverksamheten?
- Vi pratade om begreppet progressionsplan (olika steg för att nå de olika målen). Dokumentet innehåller inte detta.
- IUP måste kopplas ihop med utvecklingssamtalet, det kan inte ses som ett enskilt dokument.
- Vi pratade om de täta skotten mellan de olika stadierna. Man arbetar i en helhet och alla måste arbeta tillsammans. Vellingekommun har arbetat med länkar för att öka förståelsen för arbetet i de olika stadierna. En väldigt bra kompetensutveckling för lärarna att göra.
Bengt Selghed reflekterade kring papret.
- Artikeln är intressant – har beteckningen FENOMENET IUP.
- Sveriges modernaste land. Vi är bra på att standardisera och strukturera. IUP är kanske ett led i detta?
Reflektioner i den stora gruppen:
- Nu sitter vi i en tankesmedja? Varför? Kanske för att vi inte har lyckats med att läsa läroplanen. Vi har inte blivit ägare av våra styrdokument. Hade vi gjort vårt jobb från början så hade IUP aldrig kommit.
- Det är viktigt att konstatera att IUP inte är något nytt.
- Skolan konstruerar ett problem som inte existerar någon annanstans. Ex. tyska glosor. Måste skolan vara det viktigaste för eleven? Föräldrarna kommer inte in på samma villkor.
- De det går sämst för i skolan går det bäst för i livet – ta tex. pojkar. De har sämre betyg än flickor men senare bättre betalda jobb.
- Vilka ligger i risken för att inte nå måluppfyllelse?
- Forskningen visar att IUPn innehåller mycket sociala kommentarer.
- Vi hamnar i skottlinjen för det paradigmskifte som sker nu.
Anders förslag till fortsättning:
Är det möjligt för oss att konstruera en mall för IUP-arbetet? Om vi ser på kunskap så här och om vi ser på bedömning så här - Vad anser vi då bör finnas i ett IUP-arbete.
15:15-15:30
Fika
15:30-16:15
Diskussion i storgrupp angående kommande möten, former för slutseminariet och slutprodukt. Förslag på någon som kan och vill presentera tankar kring IUP vid nästa möte.
Johan frågade gruppen om de ansåg att vi ska bjuda in en föreläsare.
Anders poängterade att vi då får vi in någon som har valt en riktning.
De förslag som gruppen hade var:
- Fridaskolorna (formativ bedömning)
- Håkan Johansson
- Gunnesboskolan (portfolio) knyter ihop portfolio med IUP.
- Mona från Skolverket.
- Älmhult har ett helhetskoncept – det hade varit intressant.
Anders undrade om vi kan formulera våra egna tankar kring det som vi har lärt oss fram till idag. Vad vill vi i tankesmedjan att man ska tänka på när man konstruerar en IUP?
De gånger vi har kvar är:
15/2 Struktureringsarbete.
8/3 Utvärderingsfrågor.
29/3 Diskussion av utkast till slutprodukt. Obs! Är kl:13-17
April – Maj ligger slutseminariet – Vi bör betrakta det norsk disputation (90%) det vill säga nästan färdigt.
Frågan ställdes i gruppen om vem som kunde tänka sig att skriva slutprodukten. Dessa var de som anmälde sig:
- Karin Montén
- Thomas Eskilsson
- Sara Linderoth
- Ingrid Linse
- Johan Krantz
Vad skulle kunna finnas med i slutprodukt?
Ett ställningstagande vi har gjort är att vi har lagt vikt vid bedömning och betygssättning.
Processen till idag – Var är jag nu och hur ser jag på framtiden?
En summerande slutdiskussion är kanske att önska. Vägen hit. Var står vi idag med modellen risker/utmaningar?
Om vi i gruppen skulle vilja diskutera en redan existerande blankett så anmäler sig Sjöbo till dissekering